Är så trött och less på hur fort min kropp ändrar sig när jag tvingas äta mer och oftare. Den sväller blir pluffsig och ful. :( Men här har jag inte så mycket val, är det något jag inte tänker låta ske så är det påverka mina bonus syskon med min negativa kroppsbild. Vissa säger att man inte kan påverka andra så pass mycket så att även de utvecklar en ätstörning, kanske stämmer det, kanske inte. Jag tror inte nödvändigtsvis att bara för att man är kring någon som är ätstörd/ har problem med maten så skulle man själv/personen också få samma problematik. 

Men där emot är jag övertygad om att hör/ ser man någon -som man normalt ser upp till- klanka ned & kritisera sin kropp dag ut och dag in, att man då själv kanske börjar frågesätta sin kroppsuppfattning mera. 

Hur som helst jag ser det som ett måste att bita ihop och trycka mina känslor åt sidan när jag är här, i närheten av barnen och resten av familjen. Vad jag sedan gör/ säger till mig själv när jag är ensam spelar ingen roll, för då påverkar det enbart mig...

 

Dessi

29 september 2013 15:46

Jo, jag förstår vad du menar, när du pratar om ångesten med mat. Näring betydde gift för mig för några månader sedan. Men kämpa på ;) Jag håller tummarna för dig! Kram <3

http://www.denoffentligabloggen.bloggplatsen.se

ingen-spegelbild-utan-siffror

29 september 2013 20:09

Åh detsamma, kämpa fina du. Tack kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kommer att vara riktigt glest med inlägg ett tag framöver. Ska försöka få ordning på lite riktiga saker i livet. Men så snart jag är på fötterna så lägger jag in en liten update.  ...

Spring spring  stanna inte, andas in & ut håll tempot stå ut! Du kan mer öka takten när ingen ser.     ...

Gömmer mig från världen idag, skulle egentligen vilja gömma mig från mig själv med men det är omöjligt... iallafall under resterande tid som jag är fast här. Bör kanske tilläggas att jag är tacksam och glad över att jag fick bo här under renovering...

Jag påminns om varför jag tveka, varför jag sakta bröts ned till stoft & små bitar. Det är annorlunda nu,  ny miljö, nya människor, ny fasad. Men fortfarande är det jag, mig felet ligger hoss. Vacklar vill fly, springa härifrån ha mitt ...

Ligger i min säng och gråter, bara att skriva det känns fel. Jag visar sällan mina känslor för andra, inte ens min familj eller vänner. Glädje och skratt är en sak det är positivt och är något jag vill kunna dela med mig av, med de övriga döljs och s...